Om skadorna är större än enstaka träd skall man göra skadeanmälning till adressen: https://metsainfo.luke.fi/fi/metsatuholomake det är enda sättet för Luke att bedöma omfattningen av skadorna. Tyvärr finns inte blanketten på svenska.
För att veta om det är just skarptandad barkborre (Okakaarnakuoriainen) behöver man bra bilder av insekternas gångar i toppdelarna av trädet. Från utflygningshål och annat från stammens nedre del får man inte reda på arten. Det finns ofta i drabbade träd också till exempel större och mindre märgborre.
Forskarna anser att den skarptandade barkborrens förekomster oftast inte utvidgas följande år. Skadan begränsar sig oftast till enstaka grupper av träd.
På stugtomter och liknande lönar det sig i alla fall att fälla de drabbade träden, bränna de grövre grenarna och klabba virket. Om man inte hinner använda virket innan nästa vår lönar det sig att täcka vedhögarna innan nästa vårs svärmning.
Träd som dött tidigare år och är helt döda med lös eller ingen bark behöver inte fällas. De sprider inte längre barkborrar och inte heller andra skadeinsekter som sprider sig tillbaka till levande träd.
Allmänt lönar det sig att hålla bestånden väl gallrade och tillräckligt glesa åtminstone på karg mark, så är trädens motståndskraft bättre mot angrepp av alla slag. Eventuella vindfällen lönar sig att bärga och undvika att hålla större virkeshögar utomhus, i synnerhet om man inte klabbat dem.
I ekonomiskogar kan man gallra bort skadade träd. Om förekomsten av insekter är stor, över 20 fastkubikmeter följer man Lag om bekämpning av skogsskador. Har man insektsskador så lönar det sig naturligtvis att följa upp områdena noggrant.
http://www.metla.fi/metinfo/metsienterveys/lajit_kansi/ipacum-n.htm Skarptandad barkborre – okakaarnakuorianen
http://www.metla.fi/metinfo/metsienterveys/lajit_kansi/topini-n.htm Större märgborre – Pystynävertäjä
http://www.metla.fi/metinfo/metsienterveys/lajit_kansi/tomino-n.htm Mindre märgborre – Vaakanävertäjä
