Februari 2019
Virkesmarknadsöversikt
Virkesaffärerna har gått bra redan i början av året och virkesköparnas lager ökar. Jämfört med samma tid ifjol har man till medlet av februari sålt 11 procent mera virke från privatskogarna. De senaste veckorna visar en sjunkande trend i virkespriserna att utbudet till och med är större än efterfrågan. Redan vid årsskiftet var köparnas rotlager ungefär 8 miljoner kubikmeter större än samma tid ifjol.
Virkesanvändningen vid den inhemska skogsindustrin ökade ungefär två miljoner kubikmeter år 2018. Största delen av ökningen bestod av massaved. Virke importerades nästan 3 mijoner kubikmeter mera ifjol än år 2017. Dessutom ökade marknadsavverkningen, enligt Lukes förhandsinformation, med ungefär 6 miljoner kubikmeter.
Enligt naturresursinstitutet Lukes och Pellervo forskningsinstituts (PTT) prognoser kommer årets virkesanvändning att ungefär motsvara fjolårets. Massa- och pappersindustrins kapacitet har länge använts fullt ut. Detta begränsar ökningen av virke. PTT uppskattade redan i höstas att detta års virkeshandel i stort skulle motsvara fjolårets.
Massa- och pappersindustrins betalningsförmåga borde vara utomordentlig, timmersidan har det kämpigare
Enligt boksluten för den inhemska massa- och pappersindustrin är lönsamheten bra och därmed är betalningsförmågan för virke mycket god. Bakom den utomordentliga lönsamheten ligger framförallt ett sällsynt bra marknadsläge för cellulosa. Exportmängderna för pappersprodukter visar dessutom att Finland har god konkurrenskraft för den virkesanvändande industrin, också för de planerade investeringarna. Massa- och pappersindustrins marknadsutsikter är fortsatt goda under innevarande år. De största osäkerhetsmomenten finns i den internationella handelspolitiken.
Sågvarumarknaden och i synnerhet sågad vara av tall har i nära framtid svaga marknadsutsikter. Exportmängderna har minskat redan länge, marknadspriset har försvagats och lagren med sågad vara växer. Sågvarumarknaden har få ljusglimtar, men i Mellaneuropa verkar priset på sågad gran av god kvalitet hålla sig någorlunda bra. Sågindustrins konkurrenskraft gentemot Sverige försvåras ytterligare av att den svaga kronan ger konkurrensfördelar till den svenska sågindustrin.
Efterfrågan på massaved är högre än på timmer – konkurrensutsättning och övervakning lönar sig.
På den finländska virkesmarknaden fortsätter massavedens efterfrågan att vara bättre än efterfrågan på stock. Barrstockens efterfrågan har minskat som helhet. Skogsvårdsföreningarnas uppskattning är att efterfrågan på gallringar och första gallringar nu är god. För skogsägare som planerar avverkningar lönar det sig att aktivt bjuda ut gallringar för konkurrensutsättning. I viss mån kan detta även avspegla sig på leveranspriserna. Kom ihåg att teckna leveranskontrakt innan inledandet av leveransavverkning.
Som alltid varierar dock läget på virkesmarknaden lokalt och skogsägaren gör klokt i att kontrollera läget med sin egen skogsvårdsförening. Den lokala skogsvårdsföreningen känner bäst till prisbilden i alla lägen på virkesmarknaden. Denna kunskap lönar sig inte att lämna outnyttjad. Olika prissättningsmetoder av virke och andra pristillägg eller -avdrag syns inte i virkesprisstatistiken och gör det därför svårt att utnyttja den offentliga prisstatistiken.
Konkurrens och övervakning av kapning garanterar utfallet av alla virkesaffärer, även vid gallringsobjekt. Bägge sköts enklast genom att lämna en fullmakt för virkesaffären till sin skogsvårdsförening. Med beaktande av virkesmarknadsläget och skogsindustrins lönsamhetssituation, är det extra viktigt att också massavedsstämplingar konkurrensutsätts och att alla aktörers kapning övervakas. Med noggrann kapning får man stock även från gallringar. Efter avverkningen skall köparen presentera sådana mätbesked att man kan konstatera att virkesaffärens villkor har förverkligats.
I en genomsnittlig stämpling kan skillnader i kapningen betyda tusentals euro. Vid eventuella oklarheter kan man nyttja skogsvårdsföreningens expertis eller vid behov begära utlåtande av den offentliga virkesmätaren. Ibland kan helträdsprissättning minska risken för osäkerhet av sortimentsutfallet. De flesta skogsvårdsföreningar har erfarenhet också av denna metod.
Erno Järvinen, forskningschef
Centralförbundet för lant och skogsproducenter MTK
